Vädurarna

Urklipp av reportage från Dalademokraten 16/3 1998

Durspelsstämma i Grangärde

Det mesta gick i dur i Grangärde i helgen. I alla fall i och i närheten av Sockenstugan och hotellet i Grangärde. Där höll nämligen Durspelsföreningen Vädurarna durspelsstämma med deltagare från när och fjärran.

Det var vad man brukar kalla "knökfullt" i Sockenstugan på lördagseftermiddagen när allspelet och de efterföljande framträdandena av olika durspelsgrupper genomfördes.
Uppskattningsvis ett 100-tal spelmän, från i stort sett hela Sverige, plus en hel del publik hade samlats.
- Det har kommit spelmän från exempelvis Hudiksvall, Ånge, Gotland och till och med ett par norrmän, berättade Nils Hagström som höll i stämman tillsammans med sina kamrater i föreningen Vädurarna.
Föreningen bildades för övrigt för knappt ett år sedan då durspelarna bröt sig ur Västerbergslagens Dragspelsklubb som de tillhörde tidigare.
Stämman i Grangärde var den elfte i ordningen som durspelsgänget arrangerade men det var första gången man höll till i Grangärde.
- De två första åren var vi i Smedjebacken och sedan flyttade vi till Tolvsbo där vi höll till i åtta år, berättar Hagström.
Förhållandena i Tolvsbo var dock inte de bästa utan förra året ställdes stämman in.
- Vi började se oss om efter en annan plats och andra lokaler och hittade då Grangärde Hotell och Sockenstugan här. Och det har fungerat bra så det är mycket möjligt att det blir en fortsättning här.
Tord Johansson, från Junsele, som varit med på alla elva stämmorna och som enligt Hagström är Sveriges verkliga durspelsguru, hade dock kritik att framföra mot Grangärde.
Men frågan är om man skall ta den kritiken på allvar.
- Maten här i Grangärde är på tok för bra. Hemma i Junsele äter vi renhårsgröt och till det dricker vi något som vi kallar för Svintote, berättade han.
Om denna förtäring gör att man blir bättre durspelare var han dock inte villig att skriva under på.
Nu var det inte enbart under lördagen som stämman pågick. Redan på fredagskvällen anlände de flesta spelmännen och sedan höll man på till framemot lunch på söndagen innan det var dags att återvända hem.
OVE ANDERSSON